Nytt forskningsprojekt i Västmanland
Ett nytt forskningsprojekt i Region Västmanland kommer att undersöka huruvida mikrotransaktioner och köp av digitala spelobjekt kan öka risken för spelberoende och psykisk ohälsa hos barn och ungdomar.
Studien, som leds av forskningsdirektör Kent Nilsson och finansieras av Svenska Spels oberoende forskningsråd, kommer att fokusera på hur denna form av köp inuti appar kan påverka unga spelare.
Nilsson menar att det redan finns tecken på att gränsen mellan underhållning och så kallat hasardspelande kan bli suddig, vilket i värsta fall skulle kunna liknas vid att ha ett minicasino i fickan.
Stort behov av kartläggning
Med ett ökande antal ungdomar som deltar i dessa typer av spel — var femte svensk ungdom enligt Region Västmanlands uppskattningar — är behovet av förståelse kring effekterna av mikrotransaktioner större än någonsin.
Tidigare forskning har inte fullt ut belyst hur dessa transaktioner kan bidra till utvecklingen av spelberoende, vilket gör detta projekt särskilt viktigt.
Det knyter även an till tidigare varningar från exempelvis Rädda Barnen, som tidigare under året gick ut med information om riskerna med så kallade ”skins” och “loot boxes” i spel som Counterstrike, där barn kan lockas till att spendera stora summor pengar för att potentiellt kunna vinna ovanliga estetiska föremål.
Förebyggande åtgärder
Under åren som har gått har den svenska Spelinspektionen infört flera regleringar för att förespråka ansvarsfullt spelande och försöka förebygga att spelare utvecklar ett spelberoende. Där ingår bland annat obligatorisk spelarregistrering, insättningsgränser och möjlighet att stänga av sig själv från olika spelsidor.
Trots dessa förebyggande åtgärder, och faktumet att åldersgränsen för att få spela på online casinon i Sverige är 18 år, har mikrotransaktioner där spelare kan köpa tillbehör eller vinna föremål som kan växlas till riktiga pengar, blivit ett växande fenomen.
Den nya forskningen syftar till att förstå hur dessa transaktioner påverkar unga spelare och om de leder till hasardspelande och ökar risken för ett framtida spelberoende.
Barn är extra sårbara
Barn och ungdomar kan ses som särskilt utsatta när man pratar om risken för att utveckla ett osunt spelande, detta på grund av deras kognitiva, sociala och emotionella sårbarheter. Då deras hjärnor ännu inte är fullt utvecklade, är de ofta mer impulsiva och mindre benägna att förstå konsekvenserna av sina handlingar, jämfört med en vuxen person.
Social status och grupptryck spelar också en stor roll, särskilt när det gäller vikten av att ha de senaste eller ”coolaste” digitala föremålen i olika populära spel.
Resultaten från Region Västmanlands studie, som förväntas bli klar under 2026, kan därför komma att spela en viktig roll i framtida policyutvecklingar och föräldrastöd. Vilket i sig kan hjälpa till att skapa en säkrare vardag för barn och ungdomar.
